Författare: Radomskyi Maksym VasyliovychMed målet att utrusta sin bil med ett skyddssystem mot buller och vibrationer kommer ägaren till de «fyra hjulen» oundvikligen att ställas inför problemet att välja metod och material för att uppnå maximal effekt av akustisk tuning. I butik finns ett stort utbud av produkter från världsberömda varumärken och företag som «Safety&Silence», Noisbusters (Sverige), Dynamat (USA), V-Blok (USA), turkiska tillverkare som är populära i sitt segment, och om kinesiska varor behöver man knappt ens nämna. För att skapa lite klarhet i frågan går vi igenom de viktigaste produktkategorierna som används för att neutralisera obehagliga och skadliga ljudsvängningar, välkända för varje bilist.
Ljudisolering i dagens verklighet
När man tillbringar mycket tid bakom ratten eller som passagerare irriterar det ständiga bullret, tröttar ut och skapar en negativ bakgrund för alla resor. Ledande biltillverkare, forskningscenter och miljömyndigheter arbetar intensivt med detta problem. Men den oundvikliga motsättningen mellan teknisk-ekonomisk ändamålsenlighet och behovet av att minska den akustiska belastningen i omgivningen begränsar i hög grad möjligheten till genomgripande förändringar på området. Därför uppstår behovet av att använda ytterligare skyddsmedel.
Att sänka bullernivån inne i och utanför bilen hänger samman med att eliminera eller isolera dess källa i ett begränsat utrymme, samt att minska vibrationsfenomen och ljud från samverkan mellan sammanfogade detaljer och bilens komponenter. Effektiv kamp mot yttre bullerfaktorer förutsätter alltså en uppsättning åtgärder som höjer graden av akustisk säkerhet. Beroende på fordonets märke, dess individuella «svaga punkter» och driftsätt används tre grundläggande uppsättningar av skydd:
- för motorhuv- och bagageluckor;
- för kupédelen, taket och bagageutrymmet;
- för skiljeväggen mellan motorrum och kupé, samt instrumentpanelen och plastbeklädnaden.
Om det uppstår enstaka problemområden med obehagliga ljud och extra buller rekommenderas punktinsatser som är inriktade på en specifik ingenjörsmässig uppgift. Då finns det inget behov av omfattande och kostsamma arbeten.
Huvudtyper av skyddsmaterial
Bland de mest kända och mest använda skyddsmedlen kan man lyfta fram nio huvudtyper. Beroende på huvudsakligt funktionssyfte kan de klassificeras så här:
Nr | Grupp av skyddsmaterial efter huvudsakligt syfte | Materialnamn |
1 | Ljudisolerande | Splen, Bitoplast |
2 | Ljudabsorberande | Izoton, Bitoplast, Prolin |
3 | Vibrationsdämpande | Vizomat, Vibroplast |
4 | Tätande (mellanlägg) | Prolin, Bitoplast, Splen, Rezolin |
5 | Dekorativa | Dekolin, Viks |
Alla dessa material används framgångsrikt i olika kombinationer för att lösa lokala och övergripande uppgifter när det gäller att skapa bekväma förhållanden i bilen och begränsa bullerföroreningar i omgivningen. I varierande grad kan de förena olika typer av verkan och påverkan på fysiska processer, inklusive värmeöverföring.
Vissa aspekter av ljudisoleringens uppbyggnad
I vår moderna värld är ljudisolering inte någon ny teknik, och den kan köpas och installeras i praktiskt taget vilken bilhall som helst eller i specialiserade butiker. Vissa bilmodeller är redan från fabrik utrustade med ett sådant system, men alltför ofta är det inte gjort särskilt kvalitativt. Därför måste bilägare montera om det på egen hand eller vända sig till bilhallar och verkstäder. Huvudvillkoret för effektiv användning av skydd är att montera kvalitetsmaterial i kombination med ett kompetent val av placeringar och ett genomtänkt upplägg för ytbehandling av bilen. Annars kan resultatet bli minimalt, men problemen många: ökad vikt, försämrad aerodynamik och motorkylning, samt ökad intensitet i korrosionsprocesser.
I olika oktavband (frekvensområden) kan förmågan och graden av ljudabsorption skilja sig avsevärt. Här spelar typen av ytskikt stor roll, eftersom det ska jämna ut materialets ljudabsorberande egenskaper vid olika frekvenser. Som exempel kan man särskilja två varianter av ytskikt:
- för höga frekvenser (1800 - 3000 Hz) - metalliserad lavsanfilm;
- för låga frekvenser (600 - 1500 Hz) - perforerad PVC-film.
Effekten av att sänka nivån på strukturbuller slutar i praktiken att öka efter att isoleringsmaterialets massa passerat ett visst värde. Därför kan man inte säga att ju tjockare och tyngre materialet är, desto bättre minskar det strukturbuller. Högre KMP-värden uppnås med konstruktionsmaterial som ger en liten viktökning. Dessutom leder en «onödig» viktökning till ökade resonanser i lågfrekevensområdet och därmed till sämre effektivitet i bullerbekämpningen.
